Kulturbloggen är ett forum för att tänka högt om kulturens och tidens skeende i stort, som smått. Skånemedias kulturredaktör Sune Johannesson är den som skriver i bloggen.

Flyktingfrågan och vikten av fakta

Kulturbloggen
Nyanlända flyktingar har satts på en buss i trakterna av Malmö. Hösten 2015. (Foto: TT)

Snart ska Viktor Banke gå på scen. Det är fredag kväll och den stora salen i Kristianstads kulturkvarter fylls alltmer. Bankes sommarbok ”Andbok” tar oss rakt in i hans jobb som advokat, där han under de senaste åren har fått ägna mycket tid åt människor som flytt och önskar få en ny chans. Här.

Hans jobb är ett ämne i boken, men än mer skriver han om de människor han möter och försöker hjälpa. Just så. Han skriver om människor.

Det är en stark läsning, saklig och känslorik, jo, båda ryms och båda behövs. Nu är jag lite part i målet, eftersom Banke har medverkat under ungefär ett års tid som krönikör på våra kultursidor. I höst tar han paus. Oavsett detta, i recensioner har jag läst åsikten att ”Andrum” fyller ett tomrum och kommer att stanna kvar, som ett dokument över en redan nu historisk tid. Hösten 2015.

Att många vill lyssna på honom är inte överraskande. Han syns ofta, deltar i debatten och dessutom befinner han sig i uppväxtens trakter. Och så ämnet, vilket är större idag? Flyktingar, asylpolitik, flyktingmottagandet. Inget är större, men inte bara så. I dessa frågor ryms hela livet. Om medmänsklighet, tillsammanhet, tolerans och modet att sträcka ut en öppen hand.

Banke skriver i sin bok om den där hösten, hur civilsamhället öppnade sina dörrar och hjärtan och hjälpte till. Ställde upp. Räckte ut en hand. Allt det där finns fortfarande kvar, exemplen är flera och de måste vi se och lyfta fram, men motkrafterna känns idag än större och gör mig allt oftare närmast uppgiven. Ett oresonligt mörker. Hat, rasism, fördomar. Och så det konstanta konstaterandet om hur vi media döljer och sprider falska bilder, förskönar.

Finns det några frågor som det skrivs, visas och pratas om så mycket som dessa? Inte ens i närheten. Ändå. Hatet. Hoten. Lögnerna. Att det nyligen kom en forskarrapport som visar att mediernas bild av invandringen och de nyanlända är alldeles för mörk i jämförelse med verkligheten, nej, det saknar betydelse. Men nog är det parodiskt. Vi i media anklagas av mörkerkrafterna för att ljusa upp verkligheten medan forskningen säger att vi förmörkar den.

Viktor Bankes föredrag denna fredagskväll blir en historisk resa genom det svenska 1900-talet fram till 2015 vad gäller politikens pendelrörelser mellan öppenhet och restriktioner. Intressant och bra, dagens situation ges perspektiv och han är mån om att inte servera oss något enkelt facit. Men grunden är att vi och alla andra länder har ett ansvar att hjälpa människor som flyr och behöver skydd.

Det är en diskussion som ska föras med fakta och åsikter. Inte fördomar och blind rasism. Därför blir ett meningsutbyte bakom min rygg nånstans min största behållning från den här kvällen. En dam säger att flyktingfrågan är stor och svår, och att det ska bli intressant att få veta mer. Hennes väninna håller med, men menar att hon är orolig över vad som ska hända när moskéerna i Sverige blir alltfler och i framtiden tar över. ”Vad har du hört det där”, kontrar den första damen, ”så där får du inte bara säga och föra vidare, du måste lära dig att faktagranska dina källor.” ”Jaha, ja det var nån man jag träffade, och han menade att…” ”Du hör, det håller inte, var källkritisk och ta reda på fakta istället.”

Hopp. Det finns hopp. Massor av hopp.  

« »